För 15–20 år sedan var det många länder som ställde sig frågande till det svenska barnreklamförbudet i Tv. Förbudet, som har funnits i den svenska radio-och tv-lagen sedan 1990-talet, innebär i korthet ett förbud för Tv-kanaler som sänder från Sverige att rikta reklam till barn under 12 år.

Idag har dock många länder på nästan alla världens kontinenter sprungit om Sverige i det avseendet. Fler och fler länder har infört förbud mot att exponera viss Tv-reklam för barn under vissa tider på dygnet. I första hand rör det reklam för kaloritäta livsmedel. Förklaringen är den ökande barnfetman som har blivit ett globalt hälsoproblem. I vilken utsträckning och hur mycket reklamen är skuld till den ökade fetman bland unga kan naturligtvis diskuteras. I alla händelser finns ett ändå ett ansvar för de budskap annonsörerna skickar ut.

Även i Sverige ökar övervikten bland barn, dock inte i den alarmerande takt som vi ser i en del andra europeiska länder, USA, Sydamerika och en del östasiatiska länder. Detta kan vara en av förklaringarna till att våra folkvalda hittills inte har skramlat med ännu strängare lagstiftning mot reklam riktad till barn. Mycket fokus på barnreklamområdet ligger förnärvarande kring sociala medier. De digitala och interaktiva möjligheterna har öppnat nya möjligheter att nå och kommunicera med relevanta målgrupper. Ingen behöver tvivla på att barn och ungdomar finns i de sociala kanalerna. 81 procent av barnen mellan 12–15 år har ett Instagram-konto, 41 procent har ett Facebook-konto och 86 procent har ett Snapchat-konto (ur ”Svenskarna och internet, 2019”). Marknadsföringen är massiv och med ”kirurgisk precision”. Och i vissa fall med tveksamma affärsmetoder.

Amanda Törner och Yasmine Winberg på tidningen Resumé har nyligen granskat en del av den marknadsföring som riktar sig till barn på sociala medier. Här uppenbarade sig ganska obehagliga metoder innehållande bland annat direkta köpuppmaningar till barn (i denna granskning mellan 13 och 17 år) avseende kläder, skönhetsprodukter, mobilskal, telefondejting, krediter och olika typer av skönhetsingrepp. Reklam för krediter och skönhetsingrepp riktat till omyndiga…? Ska vi även behöva addera psykisk ohälsa till den ökade övervikten bland unga?

Jag är inte förespråkare för ett mer omfattande barnreklamförbud i Sverige. Tvärt om, jag tror att man gör barn en otjänst om man försöker skydda dem mot reklam. Barn som kommer i kontakt med reklam och på ett tidigt stadie förstår reklamens innebörd har bättre förutsättningar att utvecklas till morgondagens smarta konsumenter. Men detta förutsätter naturligtvis att reklamen är vederhäftig, laglig och följer etiska regler. De metoder Amanda och Yasmine har lyft fram är illa, kortsiktiga och omöjliga att försvara. Tyvärr ser vi liknande mönster i andra europeiska länder. I skrivande stund har för övrigt en grupptalan inletts mot Youtube i Storbritannien då Youtube påstås ha profilerat personuppgifter, och riktat reklam till 13-åriga barn utan förädlarnas samtycke, i strid mot GDPR. Detta är första gången i Europa en grupptalan rörande olaglig användning av barns data inleds.

För att förebygga en storm av missnöjda konsumenter, dyrbara rättsprocesser och strängare lagstiftning behövs ett större, frivilligt och ärligt menat ansvar – från annonsörer och plattformarna. I skrivande stund arbetar Sveriges Annonsörer med en etisk policy som vi hoppas kunna implementera hos våra medlemmar 2021. En policy som kommer att utgöra en ryggrad i vår verksamhet, lika enkel som självklar. Lägg till detta ett utökat proaktivt arbete i våra egenåtgärdsprogram. Då har vi kommit en bra bit på väg.

Av: Tobias Eltell

tobias.eltell@annons.se

 

Tobias Eltell