Är ”slogantvånget” ett minne blott i det nya reklamlandskapet?

Som marknadsförare har du med största sannolikhet någon gång kommit i kontakt med marknadsföringsåtgärden att arrangera en tävling. Då har du garanterat hamnat i vad vi brukar kalla ”slogantvånget” för att undvika att bli arrangör av ett otillåtet lotteri. Anledningen till detta är att anordnande av ett lotteri krävt tillstånd och eftersom inga kommersiella lotterier beviljas tillstånd behöver alltså ett företag anordna en tävling där prestationen är omedelbart avgörande vem som vinner. Det har under lång tid florerat olika missuppfattningar kring tävlingar såsom att det alltid måste finnas frågor att besvara. Det har inte behövts utan det är om ni har ett pris och 5 stycken av de som svarat har alla rätt på frågorna som det s.k. ”slogantvånget” kommit in i bilden. En vinnare får inte dras eftersom det då är med slumpens försorg som vinnaren slutligen utses. Det är den som skrivit den bästa sloganen som har vunnit och eftersom det inte gått att arrangera ett lotteri har det ofta sagts att Sverige lever under ett ”slogantvång”.

 

I och med omregleringen av spelmarknaden som trädde i kraft 1 januari 2019 som i korthet innebär att ett licenskrav införts. Det vill säga ska du driva verksamhet och marknadsföra dig på den svenska spelmarknaden ska du ha licens från Lotteriinspektionen för detta. Det har även införts sedan några år bl.a. i Danmark.

 

I propositionen som ligger till grund för den nya svenska Spellagen diskuteras även frågan om spel som inte kräver insats. Som ett typexempel på ett sådant tar regeringen i propositionen upp ”gilla” och ”dela” för att delta i någon form av utlottning där man kan vinna biljetter eller varor dvs. vad vi i dagligt tal skulle kalla ett reklamlotteri. I en sådan situation där ingen insats betalas framhåller regeringen att det inte finns något särskilt behov av skydd. Skälet till det är att ”spelaren” inte riskerar att förlora något och regeringen konstaterar att det redan finns ett grundläggande konsumentskydd genom att arrangemang och tävlingar omfattas av Marknadsföringslagen. Mot bakgrund av detta resonemang landar regeringen i att inte föreslå att man ska ställa upp krav på licens för spel där deltagandet inte kräver betalning av en insats dvs. vad vi skulle kalla ett reklamlotteri. Så innebär då detta att ”slogantvånget” dragit sin sista suck när vi nu med lätta steg gått in i 2019?

 

Spelinspektionen skriver numera själva på sin webbplats att det inte krävs licens om man har utlottning där deltagarna ”gillar och delar”. Riktigt så enkelt är det tyvärr inte på grund av olika omständigheter. Exempelvis går det inte att bortse från det sociala mediets användarvillkor och vad dessa tillåter avseende exempelvis att dela. Det återstår därför att se vad den praktiska tillämpningen av detta blir. Som (en försiktigt lagd) jurist väcker det inte helt oväntat en rad frågor innan rättsläget är klart. Enligt Spellagen avses med ”insats” betalning för att delta i ett spel. Vad exakt är då en insats i detta sammanhang? Kan det vara en insats att tvingas köpa en produkt för att vara med? Vad blir de skattemässiga konsekvenser särskilt om det är höga värden? Och hur förhåller det sig måttfullheten som gäller enligt Spellagen?

 

Vi följer nu detta med spänning. Det har länge förekommit upplägg som är otillåtna med så kanske detta bara i takt med tiden? För att ge er en bild av rättsläget arrangerar vi i nästa vecka ett frukostseminarium tillsammans med advokatfirman MarLaw där vi hoppas kunna bena ut det hela på ett något tydligare sätt för att ge er så bra förutsättningar som möjligt att hålla er på den rätta sidan. Läs mer om och anmäl dig till seminariet här

 

Av Niklas Briselius och Tobias Eltell

niklas.briselius@annons.se tobias.eltell@annons.se

 

Niklas Briselius och Tobias Eltell