Grillkol och tändvätska till vrakpris!

Den extremt varma och torra sommaren resulterade bland annat i en rad skogbränder med fruktansvärda konsekvenser. Redan tidigt in på sommaren utfärdades grillförbud i skog och mark, och i vissa områden även på egen tomt. Som en naturlig konsekvens valde en del butiker att stoppa försäljning av kol och tändvätska.

Trots grillförbud fanns det butiker som ”eldade på” med marknadsföring och erbjöd kol och tändvätska till fina priser. Vad tänker man om det? Det finns ju en hel del att säga om detta men som miljöskadad jurist börjar man att fundera kring rättsliga aspekter. Kan marknadsföring av grillkol och tändvätska under perioder av grillförbud strida mot god marknadsföringssed? Skulle en sådan marknadsföring i så fall kunna förbjudas?

Eftersom generalklausulen i § 5 marknadsföringslagen i första hand syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter och tjänster blir inte lagen given i detta läge. Detta synsätt stöds också av rättspraxis där det saknas bedömningar av motsvarande marknadsföringsåtgärder. Och i marknadsföringslagens svarta lista blir det svårt att få ner kampanjen under någon bestämmelse. Punkt 9 att skapa intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet tar sikte på andra situationer.

Däremot skulle man kunna kika närmare på lagstridighetsprincipen, vilket i och för sig punkt 9 ger uttryck för. Lagstridighetsprincipen som innebär att marknadsföring som strider mot annan lagstiftning (här lag om skydd mot olyckor) ska även anses strida mot god marknadsföringssed och därmed förbjudas med stöd av generalklausulen i 5 §. Men i slutänden lär det hela koka ner till hur reklamen är utformad. Finns uppmaningar att grilla, och kanske till och med att inte ta så allvarligt på grillförbuden?

På det marknadsetiska planet finns ICC:s Regler för Reklam och Marknadskommunikation som skulle kunna tillämpas. Enligt Grundreglernas artikel 1 andra stycket står att marknadskommunikation ska utformas med vederbörlig känsla för socialt och yrkesmässigt ansvar samt att marknadskommunikationen ska vara förenlig med vad som inom näringslivet allmänt uppfattas som god affärssed. Enligt stycke 3 samma artikel får ingen marknadskommunikation vara utformad så att allmänhetens förtroende för marknadsföringen skadas.

Här är det Reklamombudsmannen, RO som är den prövande instansen. Men frågan är om en reklam som denna skulle ses som stridande mot god marknadsföringssed och fällas av RO? Tveksamt. Men det beror ju återigen på hur reklamen är utformad. En mer direkt uppmaning till konsumenter att inte låta varningar och grillförbud inkräkta på semesterkänslan riskerar ju naturligtvis att stå i strid mot såväl ICC:s marknadsföringsetik som lagstridighetsprincipen.

Sammanfattningsvis kanske man kan säga att om det är tillåtet att sälja grillkol och tändvätska borde det också vara tillåtet att tala om att man har produkterna i lager.
Men ta det försiktigt!

Av Tobias Eltell
tobias.eltell@annons.se

Tobias Eltell