Marknadsföringsåtgärder kan som bekant bestå av en rad olika komponenter. En komponent kan vara en text som påstår något om den produkt som företaget ifråga erbjuder den potentiella köparen eller för den delen ett argument om en miljöpåverkan. Texter som består av påståenden eller slutsatser är det som vanligtvis tenderar att hamna i ”skottgluggen” och därmed riskerar att angripas av en konkurrent eller tillsynsmyndigheten.

A och O inom marknadsrätten är att en näringsidkare inte får använda sig av påståenden som är vilseledande om sin egen eller annans näringsverksamhet. Företaget, som i sin marknadsföring, påstår något måste alltid kunna styrka och bevisa att så är fallet. I juridikens underbara värld kallas detta för omvänd bevisbörda eftersom det är den som påstår något som ska bevisa riktigheten och det är alltså inte konkurrenten eller tillsynsmyndigheten som ska bevisa motsatsen.

Kort sagt behöver man alltså alltid ha bevis för det man väljer att påstå i sin marknadsföring. Utifrån domstolspraxis kan konstateras att olika påståenden med superlativer till sin karaktär är generella och reservationslösa och alltid svåra att kunna styrka/bevisa. Det som alltid måste göras är att överväga de påståenden som man vill göra/funderar på att göra och ställa dessa i förhållande till det underlag som finns att tillgå.

Värt att understryka är att reglerna gäller ALLA marknadsföringsåtgärder oavsett hur och var det sker och det innebär att alla påståenden som görs i marknadsföring ska kunna bevisas. Den dokumentation som åberopas ska finnas tillgänglig direkt när marknadsföringen sker och kunna framläggas som bevis.

Åberopa någon annan.

En annan aspekt kring påståenden är att åberopa någon annan aktör t ex en person eller institut etc. Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är annonsören som ska kunna styrka även uppgifter som åberopas från ”extern” källa. Även om någon annan sagt det har man genom att åberopa det valt att göra det som del av sin marknadsföring och har i med det tagit på sig ansvaret för att det som åberopas håller måttet om det ifrågasätts. Min kollega Tobias bloggade i våras om åberopande av influencers vilket är värt en läsning/ytterligare läsning. Läs inlägget här

När det gäller undersökningar och tester och dess bevisvärde är det i sig ett kapitel som rymmer en rad frågeställningar och som man kan skriva mycket om (t ex vem som utfört det, kvalitén, metoder, marknadsrelevans, aktualitet, slutsatser och om man får använda det testet) så det får bli föremål för en text en annan gång. Värt att lyfta i denna kontext är att det alltid är annonsören som har ansvar för att det som åberopas håller måttet i bevishänseende.

Av Niklas Briselius
[email protected]

Niklas Briselius
Relaterade artiklar

Oroväckande okunskap om varumärkesbyggande bland svenska företagsledare

Att effekten av marknadsinvesteringar sjunker, och att reklamtröttheten är fortsatt hög vet vi helt säkert. Men för att förstå varför, och hur vi ska kunna vända utvecklingen, krävs djupare analys – på flera…

Bli en tryggare köpare av influencersamarbeten

Influencer marketing är större än någonsin, och investeringarna kommer sannolikt fortsätta öka. Omvärldens intresse tycks också ha nått en ny nivå. Att ämnet väcker känslor, engagemang och genererar rubriker – långt utanför vår…

Hur ska man annonsera utan tredjepartscookies?

Det är dags att se över sin digitala annonsering då tredjepartscookies är på väg bort och detta kommer att förändra hela ekosystemet för alla digitala marknadsförare. Läs vår medieexpert Peter Mackhés blogg om…

Reklamtrötthet, effekt, data och kreativitet

Reklamtrötthet är ett ämne som har börjat diskuteras igen. Jo, det är faktiskt inte första gången. Det skedde redan på sjuttiotalet; när allmänheten kände att trycket från mediebruset började bli rent ut sagt…
Fler artiklar