Plattformsansvar eller inte, det är frågan och i sådana fall hur?

I september 2016 presenterade EU-kommissionen ett förslag av en översyn av upphovsrätten för EU:s digitala inre marknad. Den snabba tekniska utvecklingen som förändrat sättet innehåll skapas och används var ett av motiven som framhölls när förslagen presenterades.

Förslaget i sin helhet är omfattande och innehåller en rad olika delar som ska leda fram till bl.a. en välfungerande marknad för upphovsrätten.

En del i förslaget är artikel 13 som innebär att onlinetjänster som lagrar och ger tillgång till upphovsrättsskyddat material (utan att rättighetshavarna tillfrågats) ska vara skyldiga att vidta vissa åtgärder för att avtal som ingåtts om användning respekteras eller att de förhindrar att innehåll finns tillgängligt på dessa plattformar.

Artikel 13 har längs förhandlingsresans gång renderat vissa diskussioner. Bakgrunden till artikeln är givetvis att dessa onlinetjänster är den huvudsakliga ”kranen” till diverse material för oss alla. I skälen till förslaget framgår att detta påverkar rättighetshavarnas möjligheter att bestämma om och under vilka förutsättningar deras verk används. Det talas generellt om ”value gap” som innebär att det skapats en missmatch mellan värdet på det material exempelvis musik som laddas upp av användare på användargenererade plattformar i förhållande till andra tjänster där musik finns tillgänglig genom avtal med rättighetshavarna.

Gratis är som bekant gott men om vi stannar upp och reflekterar en aning så inser vi alla att plattformarna tjänar pengar på det innehåll som finns där. Det är därför inte orimligt att ställa krav på att de borde kunna vidta vissa åtgärder för att upprätthålla respekten för upphovsrätten som ju faktiskt är en grundlagsskyddad rättighet. I just denna del handlar det om åtgärder för att ge upphovsmännen en möjlighet att ta del av det värde som användningen av deras skapade verk betingar.

Upphovsrätten är en ensamrätt som innebär att den som skapat något eller innehar rättigheterna till verket får bestämma om, när, var och hur verket får användas. En sådan ordning är vad upphovsrätten sedan länge inneburit utanför plattformarna men i och med de stora mängderna uppladdat material som inte är klarerat kommer ersättningarna inte rättighetshavarna till dels alls eller i vart fall inte i samma utsträckning.

Det aktuella förslaget innebär att leverantörerna av dessa tjänster föreslås vidta vissa åtgärder t ex använda tekniska lösningar för identifiering av innehåll etc. Det är sannerligen inte en enkel uppgift men ser man till materialet som finns där så inser vi snabbt att vi behöver hantera denna balans.

I diskussionen dyker det då upp olika påståenden om att yttrandefriheten stoppas eller att man inte får dela något kul på Facebook. Med risk för att slå in öppna dörrar så gäller upphovsrätten redan idag och ska respekteras. Om något idag innehåller upphovsrättsligt skyddat material krävs tillstånd för att använda detta.

Frågorna är givetvis inte enkla och det gäller att hitta en smidig lösning på något sätt men man måste komma ihåg att det aktuella förslaget innebär att man försöker lösa en utmaning som den nya tekniken fört med sig.

Av Niklas Briselius
[email protected]