12 september 2018

Fråga:
Gäller verkligen GDPR för mingelbilder från våra träffar för att berätta om vår verksamhet?
Svar:

Om det är människor på bild eller film som är identifierbara är det enligt GDPR en personuppgift. I och med att GDPR gäller krävs att man har en laglig grund för behandling, lagring och hantering osv. Om det är fråga om fotografering av enskilda personer kan man tänka sig att man har ett avtal med modellerna som hanterar GDPR och då är den lagliga grunden avtal. Däremot om det är en mingelbild i bred bemärkelse kan tänka sig att det är svårt för att inte säga omöjligt att utverka samtycke som laglig grund. När det gäller en dylik situation har Datainspektionen dock sagt att en s.k. intresseavvägning skulle kunna vara en rättslig grund. En intresseavvägning handlar om en bedömning om det är nödvändigt för de intressen som ni har att behandla i förhållande till den registrerades grundläggande fri- och rättigheter eller om den enskildes rätt väger tyngre. Det är en bedömning utifrån en rad parametrar så det går inte att säga att det alltid fungerar. Även om en intresseavvägning är den rättsliga grunden har personerna på bild rättigheter så här krävs att ni informerar besökarna att bilder från eventet kan/ska användas för att berätta om verksamheten så att den enskilde kan invända mot detta och vem de kan kontakta. Om en invändning sker mot behandlingen måste ni då radera eller ta bort personen på bild. Glöm inte heller att dokumentera vilken rättslig grund ni väljer.

Värt att framhålla är dock att vi utöver GDPR har lagen om namn och bild i reklam att förhålla oss till så om era bilder används i marknadsföring, vilket är ett brett begrepp som kan omfattar även ett nyhetsbrev kräver den lagen samtycke så i en sådan situation måste man ha alltså ha utverkat ett samtycke och det gäller oavsett om en intresseavvägning kan användas för behandling enligt GDPR.

Kort sagt är detta en rätt knepig fråga som kräver en enskild bedömning.

/Niklas Briselius, förbundsjurist
niklas.briselius@annons.se


6 september 2018

Fråga:
Kan vem som helst tävla i 100-wattaren?
Svar:

Jo, alla kan tävla i 100-wattaren! Inget case är för litet eller för stort. Det finns 14 olika kategorier. Allt för att all kommunikation som fungerat för att de har varit kreativa och skapat effekt ska kunna tävla. Det kan vara allt från ett SMS, ett nyhetsbrev, ett event till stora kampanjer. Och självklart kan ett case tävla i flera kategorier. 

Här är en sammanfatting av alla kategorier. Var inte blygsamma med dina insatser och missa inte att få mer cred både internt och externt. Läs mer på 100-wattarens tävlingssida och kontakta hos gärna om du har frågor.


/Ulf Hermansson Samell, marknadschef
ulf.hermansson.samell@annons.se


30 augusti 2018

Fråga:
Många hakar på och jobbar med Influencers, vad är fördelarna med att jobba med Influencers, finns det några risker och hur lyckas man?
Svar:

Fördelarna med att jobba med influencers är att varumärket har möjlighet att skapa genuina personliga samarbeten som stärker deras varumärke gentemot deras existerande och potentiella målgrupp. På rätt sätt kan det hjälpa att bryta igenom det enorma reklambruset för att skapa en relation med konsumenten för att öka köpviljan både kortsiktigt men även öka den långsiktiga lojaliteten.

Det finns absolut risker. Det handlar om att samarbeta med människor och de går inte att styra exakt som man vill. Det är ett köpt förtjänat medieslag och många marknadsförare är fortfarande väldigt omogna i sin beställning. Det leder till otydliga beställningar, missförstånd och utebliven effekt.

För att lyckas behöver ni göra er hemläxa, skriva tydliga avtal och våga låta profilerna vara kreativa och kommunicera i sitt eget manér till sina följare.

Läs mer i mitt blogginlägg om influencermarknadsföring här.

/Lin Eriksson Nordström, kommersiell chef
lin.nordstrom@annons.se


28 juni 2018

Fråga:
Varför är medietransparens viktigt?
Svar:

Oj det var en stor och bred fråga. Transparens har varit det heta modeordet inom media det senaste året, men samtidigt är det många som inte vet vad det inbegriper eller så har man olika uppfattningar om vad det är. Så jag skall försöka ge min bild om vad jag tycker att medietransparens är. 

Transparens handlar om att öppet redovisa all data för granskning av 3:e partsaktörer så att annonsörer, mediebyråer och medier har siffror som är jämförbara att förhålla sig till. Ett bra exempel på detta är gemensamma mätmetoder för medier och deras räckvidd som Poddindex.se där Sveriges Radio, Bauer Media, Acast och NENT (Tidigare MTG) har samlats om en gemensam mätstandard för poddar. 

Vi i har även andra problem med bristande transparens framförallt inom digitala medier där annonsörer utsätts för annonsbedrägerier – Ad Fraud – det finns en stor risk att varumärket exponeras på olämpliga platser – Brand Safety – samt att det är svårt att säkerställa att de annonser som man har köpt faktiskt har visats för en riktig person – Viewability – alla dessa frågor inbegrips i samlingsbegreppet transparens att man öppet kan granska och validera alla siffror på ett jämförbart sätt enligt standarder som marknaden har tagit fram. 

Tyvärr är transparens missbrukat och många slänger sig med begreppet trots att de inte alltid öppet redovisar sina siffror via 3:e partsmätningar. Vi på Sveriges Annonsörer tycker att frågan är otroligt viktig och vi kommer under hösten jobba med lyfta fram frågan och vi har ett nytt expertteam – Expertteam Mediekvalité – som kommer ta fram guider för annonsörer, mediebyråer och medier som alla kan enas kring och se att man uppfyller kraven av transparens på ett korrekt sätt.

Ett långt svar på en kort fråga, jag hoppas att det förklarade en del. Håll koll här på Sveriges Annonsörer under hösten om du vill förkovra dig i ämnet.

Ha en fin sommar!

/Peter Mackhé, chef mediefrågor
peter.mackhe@annons.se


21 juni 2018

Fråga:
Får man inte göra s.k. memes längre?
Svar:

Inom EU har det under en längre tid pågått en översyn av upphovsrätten på den digitala inre marknaden. Ett av förslagen är en artikel som innebär att onlinetjänster som lagrar och ge tillgång till upphovsrättsskyddat material (utan att rättighetshavarna tillfrågats) ska vara skyldiga att vidta åtgärder för att avtal som ingåtts om användning respekteras eller att förhindra att innehåll finns tillgängligt på dessa plattformar. I och med att förslaget nu närmar sig målsnöret har det dykt upp olika vinklar på det exempelvis om att s.k. memes nu förbjuds?

Upphovsrätten är en ensamrätt som innebär att den som skapat något eller som innehar rättigheterna till verket får bestämma om, när, var och hur verket får användas. Om en s.k. meme eller något annat material består av skyddat material är det inte tillåtet att använda den utan tillstånd men det gäller redan idag. Upphovsrätten är som sagt en ensamrätt förbehållen rättighetsinnehavaren. Vi får komma ihåg att om man hittar bilder på nätet kan man inte använda dessa hursomhelst och detta gäller redan idag. 

Läs mer i mitt blogginlägg här.

/Niklas Briselius, förbundsjurist
niklas.briselius@annons.se
 


 

Ställ en fråga

Kontakta våra experter

Har du en fråga? 
Hos oss får du råd.

Våra rådgivare