2015 uppmärksammade Sveriges Annonsörer att förvånansvärt många annonsörer låg på olagliga sajter med banners och sina varumärken. Sajterna man annonserade på ägnade sig åt otillåten streaming av skyddade filmverk till allmänheten. En önskan om oändlig räckvidd och slarv från både annonsör och mediebyrå hade resulterat i att man hamnat på de olagliga streamingsajterna.

Tillsammans med Rättighetsalliansen uppmärksammade Sveriges Annonsörer problemet. Vi kontaktade berörda medlemmar samt utformade även rekommendationer för att undvika annonsering på olagliga sajter. Åtgärderna gav önskad effekt. Flertalet annonsörer fick bukt med den oönskade annonseringen. Men inte alla. Fortfarande finns vissa annonsörer representerade på de olagliga sajterna. Hur kommer det sig? Vad är det som gör att vissa annonsörer har svårare än andra att få bort annonser från de olagliga sajterna? Att ställa högre krav på sin mediebyrå och att utforma white-lists istället för black-lists (sajter där man vill ligga snarare än sajter där man inte vill ligga) etc. är knappast någon rocket science. Kan det vara så att man vill ligga på de olagliga streamingsajterna eftersom man tror sig hitta sin målgrupp där? Är det kort sagt en högst medveten handling? Hela den tanken är ganska obehaglig rakt igenom så helst av allt skulle man vilja lämna den därhän. Men en fråga man ändå måste ställa sig är vilket upphovsrättsligt ansvar en annonsör har när denne finansierar sajter som begår allvarliga upphovsrättsliga överträdelser? Kan medverkansansvaret i brottsbalken aktualiseras?

Alla som medverkar till upphovsrättsliga intrång kan bli ansvariga i förhållande till den grad av uppsåt eller oaktsamhet som ligger medverkande till last. Detta följer av den allmänna medverkansbestämmelsen i brottsbalken 23 kap 4 §. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Ett företag som medvetet och vid upprepade tillfällen samt i ond tro finansierar olagliga sajter lär åka på ett medverkansansvar. Men den riktigt intressanta frågan är vad påföljden blir. Vid allvarligare överträdelser kan fängelse bli aktuellt, se exempelvis Pirate Bay-målet från 2010 där de åtalade dömdes till fängelse för medverkansansvar. För ett företag som medverkat vid upphovsrättsbrott blir det, beroende lite på omständigheterna, verkställande direktören som får krypa in i finkan.

Dessutom kan det svida ekonomiskt även för medverkande om huvudbrottet (den olagliga sajten) är omfattande och har pågått under en längre tid. Ersättning ska alltid betalas till rättsinnehavare, oavsett god tro. Dessutom kan skadestånd dömas ut om intrångsgöraren och medverkande agerat med uppsåt eller av oaktsamhet. Här beaktar domstolen faktorer som exempelvis utebliven vinst, intrångsgörarens vinst och rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. Och när det drar ihop sig till rättsprocess och verkställande av dom känns det ju ganska naturligt att rättsinnehavarna vänder sig mot annonsören istället för att jaga personer bakom huvudbrottet som inte ens befinner sig i Sverige och vars servrar står en bit öster ut.

Förr eller senare tröttnar rättsinnehavarna och skrider till verket. Ett bra sätt att undvika polisanmälan och en stämning i Stockholms tingsrätt är att inte ligga på olagliga sajter och stödja organiserad brottslighet. Bara så enkelt.

Av Tobias Eltell
tobias.eltell@annons.se

Streamalagligt.se är portalen där du söker efter lagliga webbtjänster för musik, film och teveprogram, e-böcker, dataspel och sportevenemang. Den ger snabb och enkel tillgång till lagliga webbtjänster.

 

Tobias Eltell